Varför reser vi? Från överlevnad till nyfikenhet

gammal karta resa

Varför reser vi? Mycket har hänt sedan vi började resa, och exakt vart och varför vi började resa är omdebatterat. De flesta är dock överens om att resandet har förändrats över tid, både vart vi reser och varför. Vi har nystat i historiken och kartlagt resandet.

Välbärgade reste på årslånga studieresor i Europa

På 1700-talet reste välbärgade Britter runt i Europa för att besöka platser av historisk innebörd. En resa som kom att kallas The Grand Tour. Unga engelsmän, ofta med en bakgrund från universiteten i Oxford eller Cambdrigde minglade med sina likar i Paris. Här skolades man i klass, elegans och modé, allt för att kunna ta plats i politiken, antingen på hemmaplan i London eller genom en utländsk postering i samband med diplomatiska uppdrag. Man besökta också de centrala delarna av Europa och länder som Belgien, Schweiz och Tyskland var alla med på resplanen.

En samling Grand Tour resenärer samlade i Rom.
En samling Grand Tour resenärer samlade i Rom.

Resorna gick även ofta genom Italien där man begrundade och diskuterade antikens Rom. I Grekland besöktes Panthenon för att öka sin förståelse för Aristotele och andra klassiska greker. Resan, som för vissa varade i flera år, var primärt en resa för upplysning och lärande. Men det fanns också ett syfte att bygga broderliga band mellan männen, några kvinnor fanns inte med på dessa resor, även om det inte var förbjudet.

I takt med att industrialismen fick fart blev resandet med tåg billigare och mer tillgängligt för lägre samhällsklasser. I början och mitten av 1800-talet kunde man resa med tåg över stora delar av Europa och den exklusivitet som aristokrater och adel haft på resande var i stort sett helt borta när 1900-talet tar vid.

Sabbatsår eller uttrycket ”GAP-year” som det kallas i England är det närmasta vi idag kommer dessa Grand tours.

Rika engelsmän i all ära, men hur såg det ut här hemma i Sverige?

Smålänningar tvingades från hus och hem för att inte svälta ihjäl

I Sverige fanns det både adel och aristokrater som också reste på studieresor över Europa, men den stora resehändelsen under 1800-talet var ändå Emigrationen. Under andra hälften av 1800-talet och en bit in på 1900-talet utvandrade en och en halv miljon svenskar, en siffra som kan verka modest i dagens samhälle. Men, betänkt då att Sverige på denna tid knappt hade 4 miljoner invånare. Under nästan 50 år utvandrade cirka 30.000 svenskar per år, med toppar 1868-1869 då över 100.000 utvandrade på två år.

Det fanns flera faktorer som gjorde att folk emigrerade, dålig tillgång på mat var en. Värst var förhållandena i Småland, där den steniga jorden var svår att bruka. Bland torp och småhus visste kreativiteten inga gränser när det gällde att mätta munnar. Både bark och lavar blev till bröd och tilltugg.

Vädret ville inte heller ge med sig och framförallt under 1869 stretade vintern emot. Man uppmätte minusgrader under dagtid så sent som in i Maj. Stockholm hade en medeltemperatur på strax över 3 grader under maj månad och över stora delar av landet låg is kvar på insjöarna hela året.

En Amerikabåt innan avresa. Oklart vart fotot är taget, möjligen Göteborg eller Liverpool.
En Amerikabåt innan avresa. Oklart vart fotot är taget, möjligen Göteborg eller Liverpool.

I de småländska skogarna fick man till slut nog. Tågen gjorde resa över land möjlighet och ångbåtar hade tagit över sjöfarten framför segelförsedda skutor. Detta medförde större skepp, mer last och billigare biljetter för passagerare. Smålänningarna tog sikte på den bördiga jorden i Amerika och jordlotterna som erbjöds nybyggare och reste i horder över Atlanten.

Nästan varannan vuxen i Småland utvandrade under slutet av 1800-talet. Trots detta ökade sedan befolkningen, mest på grund av att barnadödligheten minskade och att skördarna blev bättre.

Det är ingen underdrift att säga att denna resa som många tog över Atlanten för att var en resa som styrdes av ren överlevnadsinstinkt.

Reser vi idag för att vi fly eller upptäcka?

Närmast till hand är nog ändå att nyfikenheten styr, men att fly vardagen, om än temporärt är ett ack så starkt skäl till att resa. Vi lever idag snabbare liv. Det är inte de fysiska behoven som gör att vi dukar under. Den mentala hälsan är idag den största orsaken till sjukskrivningar. Det går inte att dra likhetstecken mellan en permanent flytt över Atlanten och några veckor söder om ekvatorn, men att resande faktiskt är ett verktyg för att vi ska kunna koppla av och bort är något vi blir påminda om varje gång vi har kontakt med någon som just kommit hem från sin resa i Asien!

Och hur var det nu med resandet till Asien då? Vår kära kontinent.

Ja, att resa till länder som Sri Lanka, Kina, Burma eller Thailand är relativt nytt, iallafall med det historiska perspektiv vi skrivit om här. Detta är också en av anledningarna till att vi själva fascineras av Asien och valt att resa så mycket vi bara kan här. Och trots all denna tid här är en sak klar – det finns mycket kvar att både utforska och förlora sig i.

Skriv en rad!

Kommentera